Enskild firma eller aktiebolag – eller både och?

Sänkt aktiekapital till 50 000 kr och slopad revisionsplikt gör att många enskilda näringsidkare överväger att ombilda till aktiebolag. Här tittar vi på fördelar och nackdelar med en sådan övergång.

Valet mellan enskild firma och aktiebolag påverkas av flera faktorer

En intressant faktor är tidsfaktorn – när i tid passar respektive företagsform bäst? Då menar vi dels företagets livscykel, dvs vilken företagsform är bäst när verksamheten är nystartad, i full blom respektive i nedmonteringsfasen. Dels menar vi din ­ålder som företagare – det finns intressanta skatteregler som har med ålder att göra och som delvis är kopplade till pensionssystemet.

Vi vill också tipsa om möjligheten att samtidigt ha enskild firma och aktiebolag, i många fall faktiskt det bästa alternativet.

Den skattemässiga fördelen med aktiebolag är störst när du har inkomster över brytpunkten (433 900 kr 2014). Då är det fördel­aktigt att ta lågbeskattad utdelning som ett komplement till löne­uttaget.

Har du ett resultat i den enskilda firman under brytpunkten är skatten och avgifterna så pass låga att det inte alltid är lönsamt att ombilda till aktiebolag. Tror du att resultatet i framtiden kommer att ligga över brytpunkten kan det vara fördelaktigt att starta ett aktiebolag parallellt med den enskilda firman bara för att samla gräns­belopp för lågbeskattad utdelning inför en framtida ombildning.

Både och?

Ett tips till den som ska starta företag blir nog i framtiden, med tanke på sänkt aktie­kapital till 50 000 kr och slopad revisionsplikt, att starta både enskild firma och aktiebolag.

Verksamheten bedriver du då huvudsakligen i den enskilda firman under den första tiden/första åren för att utnyttja de skattefördelar som detta ger. En viss verksamhet måste dock förläggas till aktie­bolaget – du måste nämligen vara aktiv i aktiebolaget så att aktierna räknas som kvalificerade och du därmed kan tillgodoräkna dig skattegynnat utdelningsutrymme.

Motsvarande tips får den som redan idag har enskild firma och planerar att gå över till aktiebolag om något eller några år. Då är det läge att starta aktiebolag redan nu för att komma åt utdelningsutrymmet.

För den som närmar sig 61-årsåldern blir det särskilt intressant att ha enskild firma med tanke på de lägre egenavgifterna som personer i åldrarna 61–64 år kan ha. Detta är en särskild möjlighet för just enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. För den som redan har ett aktie­bolag men närmar sig 61-årsstrecket kan det, med tanke på dessa regler, vara intressant att komplettera med en enskild firma.

Personligt ansvar

I aktiebolaget har du som ägare i princip inget ansvar för bolagets skulder eller andra förpliktelser. Skulle aktiebolaget gå omkull blir aktierna i bolaget värdelösa. Det är den förlust du som aktieägare gör.

När det gäller mindre aktiebolag är det dock väldigt vanligt att ägaren går i borgen för företagets lån, leasingavtal, hyres­avtal, osv. Särskilt gäller detta om bolaget har ett lågt aktiekapital, t ex på minimi­nivån 50 000 kr.

Det finns också regler om ansvars­genombrott för skatter och avgifter. Om du som företrädare för ett aktiebolag inte ser till att aktie­bolagets skatter och avgifter blir betalda i tid, kan du bli personligt betalningsansvarig för dessa. Staten har alltså en rejäl hållhake även på dig som har aktiebolag, och därför försätts många aktiebolag i konkurs inför t ex förfallodagar för moms, F-skatt och uppbörd.

För att undvika personligt betalningsansvar för uppkommande ­skulder måste bolaget likvideras vid kapitalbrist. Du har dock 8 månader på dig att se till att aktiekapitalet återställs till fullo (genom att bolaget börjar gå med vinst ­eller genom att du tillför medel genom aktieägartillskott).

Om du har enskild firma ansvarar du fullt ut för verksamhetens skulder. En enskild firma är ju ingen juridisk person utan verksamheten är helt sammankopplad med dig som fysisk person.

Administration och formalia

Aktiebolag är den mest reglerade företagsformen och reglerna kan i små bolag upplevas som ­ganska krångliga och överdrivna.

I ett litet aktiebolag är du antagligen enda aktie­ägare, sitter ensam i styrelsen och är själv den enda anställde. Ändå måste bland annat bolags­stämma och styrelsemöten hållas och protokollföras.

För en enskild firma gäller inte någon omfattande formalia och det finns ingen särskild lag om enskild näringsverksamhet.

Ett aktiebolag måste avsluta sina räkenskaper med en årsredovisning som ska registreras hos Bolagsverket. För en enskild firma behöver ­normalt bara ett årsbokslut upprättas (som inte regist­reras någonstans) och för de allra flesta ­enskilda firmor räcker det med ett förenklat ­årsbokslut.

Image och status

Det går inte att sticka under stol med att ett aktie­bolag ofta upplevs som mer seriöst än en enskild firma. Lite finare kanske, mer som ett riktigt företag. Med AB i firmanamnet och eventuellt vd på visit­kortet brukar statusen ­höjas.

Detta är egentligen lite märkligt eftersom en enskild näringsidkare tar större risker och kan sätta hela sin privatekonomi på spel om företaget går överstyr. Leverantörer och andra fordringsägare bör ju ha större möjlighet att få betalt för sina fordringar från en enskild näringsidkare, som i princip kan jagas livet ut.

22% skatt i företaget

Det är samma skattenivå för aktiebolag som för enskilda närings­idkare på vinster som behålls i företaget. Aktiebolag betalar 22% bolagsskatt på bolagets skattemässiga vinst medan enskilda näringsidkare betalar 22% expansionsfondsskatt på den del av vinsten som sätts av till ­expansionsfond.

Fördelen med expansionsfond

Trots att det är samma skattenivå är det ändå fördel enskild firma vid en jämförelse mellan bolagsskatt och expansionsfondsskatt. Expansionsfondsskatten återbetalas nämligen när expan­sionsfonden återförs till beskattning.

Detta innebär att den slutliga skatteeffekten av expansionsfonds­avsättningen beror på hur stor din sammanlagda förvärvsinkomst är under återföringsåret. Återföringen ökar ju det skattemässiga resultatet.

Expansionsfonden ger alltså en bra möjlighet till marginalskatte­planering – avsättning när verksamheten har högt resultat och återföring när resultatet är lägre. Och skulle enskilda firman gå med underskott under återföringsåret blir det bara en återbetalning av expansionsfondsskatten.

Bolagsskatten är definitiv, dvs den återbetalas inte om bolaget senare skulle gå med underskott.

Socialavgifter

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifterna är normalt 31,42%. För ungdomar upp till 26 år och för pensionärer gäller lägre nivåer på 15,49% respektive 10,21% (0% för födda 1937 och tidigare).

En nackdel i aktiebolag är att du som ägare omfattas av systemet med sjuklön. Aktiebolaget måste alltså stå för din ersättning under de första 14 dagarna vid sjukdom, först från och med dag 15 kan du få ersättning (sjukpenning) från Försäkringskassan.

Enskilda näringsidkare får normalt sjukpenning redan från dag 8.

Egenavgifterna lägre

En fördel med enskild firma är att socialavgiftsnivån är lägre – egenavgifterna är nämligen bara 28,97% (jämfört med arbets­givaravgifterna på 31,42%). Denna nivå gäller för den som har normalnivån (miniminivån) med 7 karensdagar i sjukförsäkringen, väljer man fler karensdagar gäller lägre egenavgifter.

Dessutom gäller en generell nedsättning av egenavgifterna med fem procent­enheter på vinst upp till 200 000 kr, vilket ger egenavgifter på denna del av vinsten på bara 23,97% vid normalnivån 7 karensdagar.

För ungdomar och pensionärer gäller motsvarande lägre avgifts­nivåer som för arbetsgivar­avgifterna.

En särskild regel för just enskilda närings­idkare och delägare i handelsbolag gynnar den som har fyllt 61 år och tar ut full ålderspension hela året. Dvs hela pensionen från Pensionsmyndigheten, inklusive premiepensionen, måste tas ut från januari till december. Då blir det bara 10,21% egenavgifter på överskott i den ­enskilda firman. För den som redan har ett ­aktiebolag men närmar sig 61-årsstrecket kan det därför vara intressant att komplettera med en enskild firma.

Ägarens beskattning

Utdelningsreglerna väldigt gynnsamma

Som ägare till ett aktiebolag gäller väldigt generösa och gynnsamma skatteregler för utdelning. Är du eller någon närstående verksam i ditt bolag får du varje år tillgodoräkna dig ett stort utdelnings­utrymme. Detta gör du på deklarationsblankett K10.

Utdelningsutrymmet är minst 2,75 ­inkomstbasbelopp, dvs 156 650 kr för inkomståret 2014, detta enligt den så kallade schablonregeln (förenklings­regeln). Utdelningsutrymmet kan sparas och ­räknas upp med en ränta, så efter ett antal år kan det bli rejäla belopp. När ­bolaget beslutar om utdelning beskattas du som ­ägare med bara 20% kapitalskatt (2/3 x 30%).

Har du högre lönesummor i aktiebolaget, cirka 400 000 kr eller mer per år, får du tillgodoräkna dig ännu högre utdelnings­utrymmen tack vare regeln om lönebaserad utdelning.

Utdelning är intressant att ta ut om du har sammanlagda förvärvsinkomster ­under året som ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt, se exempel på detta nedan. Detta är kanske inte alltid troligt om du har en nystartad verksamhet. Därför brukar rådet vara att driva verksamheten i enskild firma från början och sedan gå över till aktiebolag när verksamheten börjar bli riktigt lönsam.

Men vårt råd är att du kanske ska fundera över att driva både enskild firma och aktiebolag, detta för att du ska kunna samla på dig sparat utdelningsutrymme för gynnsam utdelningsbeskattning någon gång i framtiden.

Lön eller utdelning från ­aktiebolag?

Hur mycket får du som ägare till ett aktiebolag kvar i fickan för privat konsumtion efter att en intäkt på 100 kr har beskattats och vid löne­alternativet belagts med arbets­giva­r­avgifter?

Vi måste då dels räkna med effekten av att arbets­givaravgifterna är avdragsgilla i aktiebolaget samt att du får jobb­skatteavdrag och vanligt grund­avdrag.

Vid utdelningsalternativet ska vi räkna med att aktiebolaget betalat 22% bolags­skatt på 100-lappen och att det därmed finns 78 kr kvar att dela ut till aktie­ägaren (som då beskattas med 20% kapitalskatt).

Vi förutsätter att kommunalskatten är 32% (vilket är lite över genomsnittet i landet). Marginalskatteeffekten blir därmed som värst 32% vid inkomster ­under brytpunkten för statlig inkomstskatt (32% blir det på inkomster strax ­under brytpunkten). Men det intressanta är den genomsnittliga skatten som blir 24–25% på inkomster under brytpunkten. Brytpunkten går vid 433 900 kr under inkomst­året 2014.

På inkomster över brytpunkten är lönealternativet inte förmånligt utan då är det kapitalbeskattad utdelning som ger bästa skatteeffekt. Kapitalbeskattad utdelning beskattas nämligen med bara 20% skatt. På löneinkomster över brytpunkten blir ju marginalskatten 52% (med 20% statlig inkomstskatt). Och på riktigt höga inkomster, över brytpunkt 2, blir marginalskatten 57% (med 25% statlig inkomstskatt).

Kvar efter skatt på en intjänad 100-lapp i aktiebolaget (obs, vid löneuttag är beloppen ungefärliga och genomsnittliga):

Löneuttag för födda 1985 och senare ger ca 66 kr kvar i fickan på inkomster under brytpunkten.

Löneuttag för födda 1946–1984  ger ca 58 kr kvar i fickan på inkomster under brytpunkten.

Kapitalbeskattad utdelning ger ca 59 kr kvar i fickan.

Tjänstebeskattad utdelning ger ca 50 kr kvar i fickan.

För åldersgruppen födda 1938–1945 skiljer sig utfallet vid löneuttag kraftigt beroende på lönenivå (utökat jobbskatteavdrag med 20 procentenheter nedsatt skatt upp till 100 000 kr i löneinkomst och 5 procentenheter nedsatt skatt mellan 100 och 300 000 kr i löneinkomst). Dessutom påverkas utfallet av nivån på övriga inkomster, t ex uttagen ålderspension under året. Som bäst kan det bli ca 75 kr kvar för ­ägaren vid löneuttag (lön upp till 100 000 kr samtidigt som pensionen är låg).

Åldersgruppen födda 1937 och tidigare är den kanske mest intressanta skattemässigt. Här är nivån på arbetsgivaravgifterna nämligen 0%, vilket t ex innebär att det kan bli nära 80 kr kvar i fickan för privat konsumtion på löner upp till brytpunkten.

Räntefördelning eller vinst i enskild firma?

För enskilda näringsidkare finns regler om räntefördelning, dvs regler om fördelning av årets skattemässiga resultat i en del som anses höra till inkomstslaget kapital och i en del som hör till inkomstslaget näringsverksamhet. Positiv räntefördelning – när det skattemässiga egna ­kapitalet är positivt – är frivillig medan negativ räntefördelning – när det skattemässiga egna ­kapitalet är negativt – är obligatorisk.

Utnyttjar du positiv räntefördelning minskar inkomsten i näringsverksamheten och motsvarande belopp blir en kapitalinkomst med 30% kapitalskatt. Omvänt innebär negativ räntefördelning en ökad inkomst i näringsverksamheten medan motsvarande belopp ger en kapitalkostnad som ger en skattereduktion med 30%.

I och med jobbskatte­avdrag och lägre egen­avgifter anser vi att det i dagsläget inte är lämpligt att utnyttja reglerna om positiv räntefördelning på inkomster upp till brytpunkten. Visst ger det en mindre skattevinst för dig som inte är ungdom eller pensionär, men det är enligt vår uppfattning fördelaktigare att ha en hög sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst.

Du bör däremot utnyttja möjligheten till ränte­fördelning om din sammanlagda inkomst under beskattningsåret ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt (433 900 kr år 2014). Med sammanlagd inkomst menar vi t ex löne­uttag från aktiebolaget plus överskottet från den enskilda firman, dvs den taxerade inkomsten.

Här är en sammanställning av hur mycket du som ägare till en enskild firma får kvar i fickan för privat konsumtion efter att en intäkt på 100 kr har beskattats och i vinstalternativet ­belagts med egenavgifter. Vi har räknat med effekten av att egenavgifterna är avdragsgilla i den enskilda firman samt att du får jobbskatteavdrag och vanligt grundavdrag.

Vi har räknat med 28,97% egenavgifter och 7 karens­dagar. Vi har också räknat med nedsättningen med 5 procentenheter av egenavgifterna på inkomster upp till 200 000 kr. Det blir betydligt mer kvar på den delen av ­inkomsten och något mindre kvar på inkomster över 200 000 kr.

Vi har förutsatt att kommunalskatten är 32% (vilket är lite över genomsnittet i landet). Marginal­skatteeffekten blir därmed som värst 32% vid inkomster under brytpunkten för statlig inkomstskatt (32% blir det på inkomster strax under brytpunkten). Men det intressanta är den genomsnittliga skatten som blir 24–25% på inkomster under brytpunkten. Brytpunkten går vid 433 900 kr under inkomståret 2014.

På inkomster över brytpunkten är vinstalternativet inte förmånligt utan då är det räntefördelning som ger bästa skatteeffekt. Positiv räntefördelning beskattas nämligen med 30% kapitalskatt. På vinster över brytpunkten blir ju marginalskatten 52% (med 20% statlig inkomst­skatt). Och på riktigt höga inkomster, över brytpunkt 2, blir marginalskatten 57% (med 25% statlig inkomstskatt).

Kvar efter skatt på en intjänad 100-lapp i den enskilda firman:

Vinst för födda 1985 och senare ger mellan 68–73 kr kvar i fickan på inkomster upp till brytpunkten.

Vinst för födda 1946–1984 ger mellan 60–68 kr kvar i fickan på inkomster upp till brytpunkten.

Positiv räntefördelning ger 70 kr kvar i fickan.

För den som tar fullt uttag av ålderspension hela året och är mellan 61 och 64 år gäller samma siffror som för gruppen 65 år och äldre. Läs mer under rubriken Socialavgifter ovan.

Som du ser blir det ett ganska stort intervall för personer födda 1946–1984 eftersom egenavgifterna sätts ned med 5 procentenheter på inkomster upp till 200 000 kr.

För åldersgruppen födda 1938–1945 skiljer sig utfallet vid löneuttag kraftigt beroende på vinstnivå (utökat jobbskatte­avdrag med 20 procentenheter nedsatt skatt upp till 100 000 kr i vinst och 5 procentenheter nedsatt skatt mellan 100 och 300 000 kr i vinst). Dessutom påverkas utfallet av nivån på övriga inkomster, t ex uttagen ålderspension under året. Som bäst kan det bli ca 75 kr kvar för ägaren (vinst upp till 100 000 kr samtidigt som pensionen är låg).

Åldersgruppen födda 1937 och tidigare är den kanske mest intressanta skattemässigt. Här är nivån på egenavgifterna nämligen 0%, vilket t ex innebär att det kan bli nära 80 kr kvar i fickan för privat konsumtion på vinster från den enskilda firman upp till brytpunkten.

Hör av dig

Har du idéer och åsikter kring enskild firma och/eller aktiebolag, hör gärna av dig till mig (se kontaktrutan nedan).

Gå en eKurs

Vi har tagit fram en webbkurs för dig som vill veta mer. Se eKursen Enskild firma eller aktiebolag – eller både och?

 

Dela med dig!
pusha hajpa facebook myspace twitter google linkedin del technorati

Företagets ekonomi

FÖRETAGETS EKONOMI är en överlevnadshandbok för icke-ekonomer som i sitt arbete måste förstå grund...

BL eBokföring

BL eBokföring är ett internetbaserat bokföringsprogram som bygger på vår långa erfarenhet av lätta...

Anställda

ANSTÄLLDA är den perfekta boken för arbetsgivare som vill ha full koll på arbetsrätten, dvs alla r...