Ränta och löptid
Av prospekt som upprättas i samband med emission av obligationer framgår bland annat hur hög ränta som utgår och lånets löptid.
Vad man bör tänka på
Fyra argument för att handla med obligationer (t ex privatobligationer):
- Att köpa obligationer är en väldigt säker investering i och med den fasta avkastning som är bestämd i förväg. Om du behåller obligationen hela löptiden ut vet du därmed exakt vilken avkastning obligationen kommer att ge. Nackdelen är då så klart att avkastningen är begränsad till skillnad mot exempelvis aktier. En generell regel är att högre risk också innebär större avkastningsmöjligheter.
- Vi kan konstatera att räntan som erbjuds på obligationer är beroende av andra räntor. Med dagens låga räntenivå är räntebärande investeringar mindre attraktiva. Samtidigt kvarstår det faktum att räntan på obligationer nästan undantagslöst är högre än banksparande.
- Samtidigt som räntan har sjunkit har även inflationen sjunkit kraftigt, varför du bör beakta realräntan, dvs den avkastning som kvarstår efter att hänsyn tagits till inflationen. I och med att obligationer löper över relativt långa perioder i värdepapperssamanhang (1–10 år) är inflationen en viktig del att ta hänsyn till. Inflation mäter prisutvecklingen, och därmed köpkraften hos exempelvis den svenska kronan. Om inflationen är hög (köpkraften hos den svenska kronan sjunker) och den nominella räntan är låg så innebär det en låg, eller kanske till och med negativ realränta.
- ”Lägg inte alla ägg i en korg” är ett vanligt råd från förvaltare och rådgivare på finansmarknaden. Obligationer kan vara en användbar placeringsform för att balansera portföljen med mer riskfyllda placeringar i t ex aktier.
Olika typer av obligationer
Det finns två huvudtyper av obligationer:
- kupongobligationer
- nollkupongare.
Kupongobligation
Till varje kupongobligation fanns ursprungligen en räntekupong för varje räntetillfälle. Innan kupongobligationer blev kontobaserade fick innehavaren ut räntan mot avlämnande av en kupong. I det kontobaserade systemet finns inte längre några kuponger, utan räntan betalas ut till innehavaren när den är förfallen till betalning. Kupongobligationer har varje år en eller flera ränteförfallodagar.
Nollkupongare
En nollkupongare är ett skuldebrev som löper utan ränta. Den säljs i stället till ett pris som är lägre än det nominella beloppet. Priset beror på ränteläget vid köptillfället och på hur lång löptid som återstår till inlösentidpunkten. En femårig nollkupongare på nominellt 10 000 kronor kan vid emissionen exempelvis kosta 7 500 kronor, vilket skulle ge en årlig avkastning på 6% om den behålls fram till förfallodagen. I stället för årlig ränta ger nollkupongaren en samlad värdeökning på inlösendagen. Beskattning görs vid inlösen oavsett om det görs i förtid eller på slutförfallodagen.
Bankcertifikat och statsskuldväxlar
På den svenska penningmarknaden finns även nollkupongare med löptid kortare än ett år. Hit räknas bl a penningmarknadslån, bankcertifikat och statsskuldväxlar. Även dessa värdepapper är diskonteringspapper, vilket innebär att räntan dras av (diskonteras) vid betalning och att det nominella beloppet betalas ut vid inlösen. Dessa värdepapper är alltså en sorts nollkupongare, fast här rör det sig om minsta belopp på 1 miljon kronor.
Utländska fordringar
Det finns även möjlighet att köpa utländska obligationer och utbudet är i det närmaste obegränsat när det gäller olika alternativ. Köp och försäljning av utländska obligationer kan göras via de flesta banker och fondkommissionärer. Dock är det i de flesta fall billigare och enklare att placera sina pengar i en räntefond som handlar med utländska fordringar.
Beskattning
När vi beskriver reglerna om beskattning av obligationer, både vid löpande avkastning och avyttring, är det viktigt att påpeka att dessa regler inte gäller innehav som finns placerat på ett ISK eller i en kapitalförsäkring. Dessa innehav schablonbeskattas.
Löpande avkastning
Kupongobligationer
Räntan på obligationen beskattas hos den som äger obligationen när räntan blivit tillgänglig för lyftning (strikt kontantprincip gäller). Den erhållna räntan beskattas som inkomst av kapital med 30% skatt.
Nollkupongare
Någon löpande avkastning betalas inte ut på nollkupongare.
Genom att kontantprincipen gäller i inkomstslaget kapital (fysiska personer och dödsbon) blir det ingen löpande beskattning av den årliga värdetillväxten på nollkupongare. Istället görs hela beskattningen vid inlösen alternativt vid försäljningen av obligationen.
I näringsverksamhet gäller särskilda regler för beskattningen, se artikeln #Skatt på aktier och värdepapper i företag.
Räntekompensation
Reglerna för hur räntekompensation hanteras specificeras i 41 kap 11 § och 42 kap 8 § IL. Där framgår att räntekompensation ska behandlas som ränta. Det innebär att erhållen räntekompensation ska tas upp som ränteinkomst för säljaren av obligationen.
För köparen innebär reglerna att betald räntekompensation ska behandlas som en ränteutgift. Den betalda räntekompensationen får dras av det beskattningsår den inkomstränta som kompensationen avser förfaller till betalning. Om obligationen säljs innan räntan förfaller till betalning, får den betalda räntekompensationen dras av redan under avyttringsåret.