Bokföringsbrott och straff

Newsroom - Bokföringsbrott och straff – vem kan dömas? - ctl00_cph1_approvedImg

Enligt bokföringslagen är alla näringsidkare skyldiga att ha en ordnad bokföring. Det innebär bland annat att verksamhetens olika affärshändelser ska bokföras så att de kan presenteras i den ordning som de har registrerats (grundbokföring) samt i en systematisk ordning (huvudbokföring).

Om inte bokföringsskyldigheten uppfylls är det ett bokföringsbrott. Straffet för grovt bokföringsbrott är fängelse i högst 6 år, för bokföringsbrott av normal graden fängelse i högst 2 år och för ringa bokföringsbrott fängelse i högst 6 månader. Dessutom kan man bli dömd till näringsförbud.

Vem kan dömas?

För att dömas för bokföringsbrott ska man uppsåtligen eller av oaktsamhet ha åsidosatt sin bokföringsskyldighet så att det inte går att följa verksamhetens förlopp, ekonomiska ställning och resultat. Av bestämmelserna om bokföringsbrott i brottsbalken framgår det att den som kan dömas är ”den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen”.

Uttrycket ”den som” gör att kretsen straffbara personer utökas till att inte bara gälla ett företags legala ställföreträdare utan även den som faktiskt agerar som före trädare och i vissa fall även den som sköter bokföringen i företaget. Därmed kan även en redovisningskonsult dömas för bokföringsbrott, t ex om redovisningskonsulten som ansvarig för bokföringen låtit bli att föra kassabok eller bokfört transaktioner som faktiskt inte skett. Det finns inte heller något som hindrar att både redovisningskonsulten och företagaren (huvudmannen) döms för samma brott.
BrB 11 kap 5§

Medverkan

Det vanligaste är dock att redovisningskonsulter döms för medverkan till bokföringsbrott, t ex genom att som ansvariga för den löpande bokföringen i företagen medverkat till huvudmännens brott. Enligt brottsbalken kan ”den som med råd eller dåd främjar en brottslig gärning” dömas för medhjälp. Redovisningskonsulterna kan även bli ansvariga för medhjälp till försvårande av skattekontroll och skattebrott.
BrB 23 kap 4§

Definition av bokföringsbrott

Det är ett bokföringsbrott när bokföringsskyldigheten åsidosätts och detta får till följd att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning inte gått att i huvud sak bedöma med ledning av bokföringen. Med en rörelses förlopp menas utvecklingen av rörelsens resultat och ställning under det löpande räkenskapsåret. Rörelsens gång kan man följa av grundboken där det går att utläsa i vilken ordning affärs händelserna bokförts. Rörelsens resultat och ställning ser man i resultat och balansrapporter som sammanställs från huvudboken (i huvudboken redovisas affärshändelserna i systematisk ordning).

Med rörelsens ekonomiska resultat och ställning menas det ekonomiska resultat och den ekonomiska ställning som framgår av årsbokslutet eller årsredovisningen.

Huvudsakskriteriet innebär att: 

  • Om bokföringen saknas är det alltid ett bokföringsbrott. Det har ju då inte gått att i huvudsak bedöma något. Detta gäller oavsett om någon bokföring aldrig har upprättats eller om bokföringen upprättats för sent eller om bokföringen upprättats men inte bevarats.
  • Om bokföringen är felaktig eller bristfällig, dvs osann, kan det vara ett bokföringsbrott. Utfallet beror på huvudsakskriteriet och ju större felaktighet eller brist, desto mer sannolikt att det handlar om ett bokföringsbrott.
  • Om en affärshändelse eller en bokslutspost inte kan kontrolleras, t ex för att underlaget är bristfälligt, är den inte heller möjlig att bedöma. Därmed kan det vara ett bokföringsbrott (om huvudsakskriteriet är uppfyllt).

 

Få de viktigaste nyheterna kostnadsfritt!

BL Nyhetsbrev kommer en gång i månaden och sammanfattar de viktigaste nyheterna inom skatte-, redovisnings-, juridik- och personalområdet. Anmäl dig och få kostnadsfritt de senaste nyheterna.

För information om hur vi behandlar dina personuppgifter »