Företagsformer

Newsroom - Företagsformer - ctl00_cph1_approvedImg

I den här artikeln går vi översiktligt igenom de vanligaste företagsformerna och de viktigaste skillnaderna mellan dem.

De vanligaste företagsformerna i Sverige är

  • enskild näringsverksamhet 
  • aktiebolag
  • handelsbolag och kommanditbolag 
  • ekonomisk förening (kooperativ) 

Av dessa är alla utom enskild näringsverksamhet juridiska personer.

Juridisk person och skattesubjekt

En juridisk person, t ex ett aktiebolag, är ett rättssubjekt som kan ”förvärva rättigheter och ikläda sig skyldig­heter”. En juridisk person kan alltså ingå avtal, ha skulder och ford­ringar och stämma eller bli stämd i domstol, ha anställda mm. De företagsformer som inte är juridiska personer är fysiska personer, t ex enskild firma.

Vid avtal med ett företag som är en juridisk person, är det företaget som är bundet av avtalet. Det innebär att personerna bakom före­taget nor­malt inte behöver betala företagets skulder. I en enskild näringsverksamhet finns inte någon sådan skiljelinje mellan ägaren och företaget, utan näringsidkaren är personligt ansvarig för skulder och andra åtaganden. Läs även om handelsbolag längre fram.

!    En domstol kan i speciella fall döma att personerna bakom en juridisk person, t ex styrelseledamöterna i ett aktiebolag, är ansvar­iga för före­tagets skulder. Det kallas för ansvarsgenombrott. De ansvarar då för ­företagets skulder, trots att bolaget är en juridisk person.

Om själva företaget (dvs inte ägarna) är deklarationspliktigt och ska betala skatt kallas det att företaget är ett skattesubjekt.

Enskild näringsverksamhet (enskild firma)

Enskild näringsverksamhet kan passa den som ensam ska starta ett företag. Det krävs inget startkapital utöver det som verksamheten kräver. Observera dock att en enskild firma inte är någon juridisk person, vilket bl a innebär att det är företagaren som själv måste betala företagets skulder om inte pengarna i företaget räcker till.

En enskild firma är inte heller något eget skattesubjekt och lämnar därför inte någon egen deklaration. Det är istället ägaren som redovisar verk­samhetens resultat i en närings­bilaga till sin inkomstdeklaration. Överskott i firman beskattas som inkomst av näringsverksamhet med egen­avgifter eller särskild löneskatt beroende på om man driver aktiv eller passiv näringsverksamhet.

Handelsbolag

Handelsbolag är en företagsform där två eller flera fysiska och/eller juridiska perso­ner avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag. På samma sätt som i en enskild firma krävs det inget startkapital utöver det som verksamheten kräver. Observera dock att bolagsmännen (delägarna) är soli­dariskt ansvariga för bolagets för­pliktelser, trots att handelsbolaget är en juridisk person.

Pelle och Putte har ett handelsbolag som inte går vidare bra och har problem att betala sina leverantörer i tid. Om en leverantör inte får betalt av handelsbolaget kan denne gå till Pelle och kräva att han ­personligen betalar hela skulden. Pelle får i sin tur kräva Putte på hans andel av skulden. I detta läge är det lätt att osämja uppstår mellan ­Pelle och Putte.


Många som startar handelsbolag glömmer bort att skriva ett kom­pan­jonavtal. Ofta tycker man att man muntligen är överens och kraften läggs i stället på att dra i gång själva verksamheten. I många handels­bolag uppstår därför också tvister och osämja ­mellan bolagsmännen.

Ett kompanjonavtal bör reglera bolagsmännens skyldigheter och befogenheter och kan exempelvis innehålla villkor om arbetsfördelning, ränta på insatt kapital, hur resultatet ska fördelas, åtgärder vid sjukdom, osv.

Ett handelsbolag är skattesubjekt bara för vissa skatter (fastighetsskatt, moms, arbetsgivaravgifter, avkastningsskatt på pensions­medel och särskild löne­skatt på pensions­medel), trots att det är en juridisk person.

Handelsbolaget är inte skattesubjekt för inkomstskatt och egen­avgifter utan varje delägare redovisar sin andel av handelsbolagets resultat i en näringsbilaga till sin inkomst­deklaration medan själva handels­bolaget lämnar en särskild deklara­tion. Överskott från bolagets verksamhet beskattas hos delägarna som inkomst av näringsverk­sam­het med egenavgifter eller särskild löne­skatt på samma sätt som för enskilda närings­idkare.

Kommanditbolag

Ett kommanditbolag är en särskild form av handelsbolag där vissa bolagsmäns ansvar är begränsat till vad de har satsat i bolaget. ­Dessa bolagsmän kallas kommandit­delägare. Det måste finnas minst en delägare med obegränsat ansvar (komplementär). I övrigt gäller samma regler som för vanliga handelsbolag.

Aktiebolag

Ett aktiebolag är en juridisk person och ett eget skattesubjekt, med en eller flera ägare. Ägarna kan vara fysiska personer (människor) eller juridiska personer (bolag). Aktiebolag är den enda företagsform som kräver ett satsat kapital som ska betalas in i samband med starten av företaget (aktiekapital). När företaget sedan är registrerat hos Bolagsverket och fått sitt orga­nisationsnummer kan pengarna användas till att göra investeringar mm i företaget. Det är alltså inte någon form av avgift som betalas till någon utomstående person – vilket det finns en del som faktiskt tror.

Ett aktiebolag är en självständig juridisk person, vilket innebär att det är bolaget – inte ägarna – som är bundet av avtal och som ska betala alla skulder. Därför riskerar aktieägarna normalt inte att förlora mer än det satsade aktie­kapitalet om företaget inte kan betala sina skulder. Det finns dock situationer när man som styrelse­ledamot i ett aktiebolag kan bli personligt ansvarig för aktiebolagets skulder. Dessa situationer är:

  • om man gjort ett borgensåtagande för bolagets räkning
  • om man uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat bolaget skada
  • om man fortsätter att driva ett aktiebolag trots att bolaget borde ha likviderats pga att bolaget har förbrukat mer än halva aktie­kapitalet.

Ett aktiebolag måste avsluta årets räkenskaper med en årsredo­visning. Större aktiebolag ska även ha en revisor som granskar räkenskaperna och förvaltningen varje år. Årsredovisningen ska registreras hos Bolagsverket och är en offentlig handling.

På verksamhetens överskott betalar aktiebolaget bolagsskatt med 22%. Ägarna beskattas för den lön, utdelning osv som de tar ut ur bolaget. 

Man skiljer mellan privata och publika aktiebolag. De privata bolagen måste ha minst 50 000 kr i registrerat aktiekapital. Publika bolag måste ha ett aktiekapital på minst 500 000 kr. Det är endast publika bolag som får erbjuda all­mänheten att köpa aktier i bolaget och börsnoteras.

Ekonomisk förening

En ekonomisk förening påminner på många sätt om ett aktiebolag. Båda är juridiska personer och skattesubjekt, båda har stämma, styrelse och revi­sorer. Men det finns också skillnader. Ett aktiebolag måste ha ett eget kapital som är minst lika stort som det registrerade aktie­kapitalet. Det behövs inte i den ekonomiska föreningen.

En ekonomisk förening måste ha minst tre medlemmar, aktie­bolaget kan ha en ensam ägare.

En ekonomisk förening är öppen och kan i princip inte vägra någon som uppfyller stadgarnas krav att bli medlem. I de flesta föreningar gäller principen en medlem – en röst. Nya medlemmar har lika mycket att säga till om som gamla medlemmar.

Medlemmarna i en ekonomisk förening är inte personligt ansvariga för föreningens förpliktelser. Den ekonomiska risken är i princip begränsad till medlemsinsatsen.

Enkelt bolag

Ett enkelt bolag är inte någon företagsform utan en samarbetsform som kan användas när flera företag samarbetar kring ett projekt. Så kallade konsortier är normalt enkla bolag.

Det enkla bolaget är inte någon juridisk person, vilket innebär att varje företag ansvarar för sina skulder och äger sina tillgångar. För ingångna avtal ansvarar vanligtvis endast de bolagsmän som ingått avtalet.

Få de viktigaste nyheterna kostnadsfritt!

BL Nyhetsbrev kommer en gång i månaden och sammanfattar de viktigaste nyheterna inom skatte-, redovisnings-, juridik- och personalområdet. Anmäl dig och få kostnadsfritt de senaste nyheterna.