Periodisering – regler och undantag

periodisering

Periodisering är ett begrepp inom redovisning som innebär att inkomster och utgifter fördelas till de perioder de hör till.

Endast de utgifter och inkomster som hör till räkenskapsåret ska påverka resultatet. Övriga inkomster och utgifter hör till kommande räkenskapsår och måste därför periodiseras, dvs bokas upp som tillgång respektive skuld i ett bokslut och intäkts- respektive kostnadsföras kommande år.

Det finns dock undantag från reglerna om periodisering (förenklingsregler), och i den här artikeln tar vi upp undantagen enligt K1-regelverket och K2-regelverken.

Vi går inte in på K3-reglerna då det tillämpas av betydligt färre företag (allmänt kan man säga att K3-reglerna säger att periodisering ska göras i så hög utsträckning som möjligt). 

Undantag från periodisering enligt K1-reglerna

I det förenklade årsbokslutet (K1) ska du inte periodisera upplupna intäkter förutom ränteintäkter som överstiger 5 000 kr. Särskilda regler gäller dock för offentliga stöd, skadestånd och försäkringsersättningar. Har företaget pågående arbeten redovisas de i takt med fakturering oavsett om de utförs på löpande räkning eller till fast pris.

Du ska inte heller periodisera förutbetalda intäkter. Det är bara förskott som uppgår till mer än 5 000 kr exklusive moms och där leveransen eller delleveransen uppenbarligen inte har påbörjats som ska periodiseras. Är beloppet lägre är det valfritt.

Bland skulderna i balansräkningen finns posten Övriga skulder. Värdet av posten ska tas upp i ruta B16 i det förenklade årsbokslutet.

De poster som kan ingå i Övriga skulder är:

  • Förskott från kunder över 5 000 kr.
  • Ränteutgifter över 5 000 kr som hör till räkenskapsåret men betalas först kommande år.
  • Ränteinkomster över 5 000 kr som du har mottagit under räkenskapsåret men som hör till kommande räkenskapsår.
  • Skadeståndsersättningar som är beslutade.

Några andra upplupna kostnader än ränteutgifter över 5 000 kr ska inte tas upp i det förenklade årsbokslutet. Det innebär t ex att företag som har anställda inte ska redovisa någon semesterlöneskuld eller andra upplupna lönekostnader. 

Undantag från periodisering enligt K2-reglerna

I K2-regelverken finns två frivilliga förenklingsregler för periodisering. Det gäller

  • 5 000-kronorsregeln, och
  • regeln om årligen återkommande rörelseutgifter.
5 000-kronorsregeln

5 000-kronorsregeln innebär att man inte behöver periodisera inkomster och utgifter som ”var för sig” understiger 5 000 kr. Denna regel gäller samtliga inkomster och utgifter. Utgångspunkten är att man tittar på varje faktura för sig, dvs understiger fakturabeloppet 5 000 kr behöver man inte periodisera inkomsten respektive utgiften. Om faktureringen av t ex en varuleverans delas upp på flera fakturor ska samtliga fakturor läggas samman vid bedömningen av 5 000-kronorsgränsen. Det är alltså inte tillåtet att dela upp faktureringen i avsikt att komma under 5 000-kronorsgränsen.

I bland består en faktura av flera typer av inkomster eller utgifter. Det gäller t ex kontokortsfakturor. I ett sådant fall bör man kunna låta blir att periodisera varje utgift/inkomst som understiger 5 000 kr även om det totala fakturabeloppet överstiger 5 000 kr.

Det finns en väsentlighetsprincip som innebär att även om enskilda uppgifter var för sig inte är väsentliga, kan de ände vara väsentliga om de tillsammans ger en annan bild av före­taget och därmed påverkar de beslut som t ex en läsare av årsredovisningen fattar utifrån uppgifterna i årsredovisningen.

Har företaget många liknande mindre poster som var för sig under­stiger 5 000 kr kan dessa tillsamman vara ett väsentligt belopp vilket då innebär att varje belopp då ska periodiseras. Vad som är ett väsentligt belopp måste bestämmas utifrån omständigheterna i varje enskilt fall.

Årligen återkommande rörelseutgifter

Regeln om årligen återkommande rörelseutgifter innebär att årligen återkommande rörelseutgifter under vissa förutsättningar inte behöver periodiseras. Detta gäller inte utgifter för personal.

Enligt förenklingsregeln för årligen återkommande rörelseutgifter får du redovisa en rörelseutgift som återkommer varje räkenskapsår som kostnad det räkenskapsår som företaget normalt får fakturan (eller gör en utbetalning enligt avtal eller liknande). Det gäller under förutsättning att

  • utgiftens storlek kan antas variera med högst 20 % mellan åren och
  • varje räkenskapsår belastas av ett års kostnad (gäller inte första året förenklingsregeln tillämpas på en utgift).

Du får fritt välja vilka årligen återkommande utgifter du vill tillämpa förenklingsregeln på (förutom personalkostnader). Du måste dock tillämpa ovanstående regel konsekvent på varje enskild utgift. Det är inte tillåtet att växla mellan åren.

 

Få de viktigaste nyheterna kostnadsfritt!

BL Nyhetsbrev kommer en gång i månaden och sammanfattar de viktigaste nyheterna inom skatte-, redovisnings-, juridik- och personalområdet. Anmäl dig och få kostnadsfritt de senaste nyheterna.