Hyrde ut del av lägenhet
Sigge ägde en bostadsrätt och av den totala lägenhetsytan på 168 kvadratmeter hade han iordningsställt 108 kvadratmeter som kontor som han hyrde ut till sitt fåmansbolag. Resterande del användes som privat boende. Sigge tog ut en hyra på drygt 225 000 kr per år av bolaget.
Eftersom den uthyrda kontorsdelen omfattade mer än hälften av lägenhetens totala yta ansåg Sigge att det var uthyrning av en näringsbostadsrätt och tog upp hyresinkomsten i inkomstslaget näringsverksamhet.
Uthyrning av en privatbostadsrätt
Skatteverket ansåg inte att det var fråga om uthyrning av en näringsbostadsrätt utan om en privatbostadsrätt.
Skatteverket ifrågasatte inte att större delen av lägenheten var iordningsställd som kontor. En omklassificering från privatbostadsrätt till näringsbostadrätt var dock inte möjlig. Anledningen var att den del av bostaden som var inrättad som kontor varken var avskild eller inredd på sådant sätt som krävs. I detta fall var kontorsutrymmet inte avskilt från resten av bostaden annat än genom vanliga innerdörrar och det fanns bara en gemensam entré till lägenheten. Enligt Skatteverket var det sannolikt att delar av kontorsutrymmena även nyttjades privat. Skatteverkets uppfattning var att bostadsrätten i huvudsak användes som bostad och därför var reglerna om uthyrning av privatbostad tillämpliga.
Beskattas i inkomstslaget tjänst och kapital
Skattemässigt fick detta till följd att den marknadsmässiga delen av hyran, som beräknades motsvara den del av årsavgiften som hörde till den uthyrda delen (ca 70 000 kr), skulle beskattas i inkomstslaget kapital med avdrag för rimliga kostnader med 3 000 kr. Resterande del av hyran, ca 155 000 kr, var överhyra som skulle beskattas i inkomstslaget tjänst
Delade Skatteverkets bedömning
Både förvaltningsrätten och kammarrätten instämde i Skatteverkets bedömning.
När det gällde uppskattningen av den marknadsmässiga hyran för lokalen var kammarrättens uppfattning att det inte gick att jämföra med vad det skulle ha kostat att hyra en lokal av motsvarande storlek i det aktuella området. En sådan lokal skulle sakna den belastning det innebar att lokalen även var en del av en privatbostad. Marknadens efterfrågan att hyra den typen av utrymme måste bedömas som låg. Med tanke på svårigheterna att hitta jämförelseobjekt delade kammarrätten underinstansernas bedömning att marknadshyran skulle motsvara den del av årsavgiften som belöpte på den uthyrda delen.