Idrottsutövning som näringsverksamhet?

Newsroom - Idrottsutövning som näringsverksamhet? - ctl00_cph1_approvedImg

En omdiskuterad fråga är om idrottsutövare kan bedriva sin idrotts­verksamhet som näringsidkare, t ex genom en enskild firma eller ett eget aktiebolag.

Kriterier för näringsverksamhet

För att en verksamhet skattemässigt ska räknas som näringsverksamhet krävs att tre kriterier är uppfyllda, nämligen självständighet, varaktighet och vinstsyfte.

Det följer av sig självt att kriteriet varaktighet blir uppfyllt – det krävs många års tränande och tävlande för att en idrottsutövare ska nå några framgångar. Vinstsyftet skiljer en näringsidkare från en hobbyutövare och det brukar inte vara särskilt svårt att påvisa att man har ett vinstsyfte med sin verksamhet. Alla idrotts­utövare som mer eller mindre försöker leva på sitt idrottande har självfallet ett vinstsyfte med sin verksamhet.

Återstår kriteriet självständighet, dvs det som skiljer en näringsidkare från en anställd. Här handlar det om att avgöra hur fristående idrotts­utövaren är från uppdragsgivaren/uppdragsgivarna, dvs om idrotts­utövaren själv styr sitt idrottande, om han har egna idrottsredskap, om han har egna sponsorer, osv. Den som sysslar med individuell idrott kan sannolikt betydligt lättare visa att han är självständig näringsidkare. En lagidrottare har nog svårare att komma runt det faktum att han räknas som anställd av den förening han representerar.

Företagsform

Det är kanske vanligast att näringsidkande idrottsutövare bedriver sin verksamhet som enskild firma men för de något mer framgångsrika lockar ofta aktiebolagsformen. Men eftersom intäkterna är kopplade till idrottsutövaren personligen så har det ifrågasatts om man verkligen kan driva sin idrottsverksamhet i ett bolag.

Enligt Regeringsrätten (se rättsfallet nedan) finns i princip inget hinder mot att i aktiebolagsform bedriva en verksamhet som i allt väsentligt bygger på ägarens personliga arbetsinsatser och trots att intäkterna är av personlig art.

Så länge bolaget är avtalspart gentemot tävlingsarrangörer, spon­sorer och andra uppdragsgivare kan idrottsverksamheten i sin helhet hänföras till aktiebolaget. Att det finns flera uppdragsgivare (en eller flera tävlingsarrangörer och/eller sponsorer osv) får man se som en grundförutsättning eftersom det visar att verksamheten är självständig.

Som rättsfallet nedan visar, avvisade Regeringsrätten tyvärr det överklagade förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden. Regeringsrätten ansåg att omständigheterna som skulle läggas till grund för prövningen inte var klarlagda (förutsättningarna var inte tillfreds­tällande angivna) i ansökan om förhandsbesked.

Men eftersom Regeringsrätten ansåg att det i princip inte finns något hinder mot att bedriva idrottsverksamhet i bolagsform, och eftersom Skatterättsnämnden godkände upplägget i sitt förhandsbesked, måste det ändå tolkas som att idrottsverksamhet kan bedrivas i bolagsform. Huvudsaken är att verksamheten är självständig och att avtalen görs upp med bolaget som avtalspart.

Rättsfall – idrottsverksamhet i eget bolag okej

Lars Svingtall är golfspelare på elitnivå och bedriver sin golfverksamhet som enskild näringsidkare. Han har tänkt att gå över till att bedriva golfverksamheten i bolagsform. Han tänker därmed överlåta samtliga rättigheter och skyldigheter som hör till verksamheten till ett av honom nybildat helägt svenskt aktiebolag. Efter bolagsbildningen ska Lars intäkter – bland annat ­prispengar, sponsorsbidrag och andra reklam­bidrag på grund av golfverksamheten – tillfalla bolaget. Bolaget ska å sin sida betala samtliga kost­nader som är förenade med verksamheten samt betala lön till Lars.

Lars frågade Skatterättsnämnden (SRN) om de ersättningar som han får från sin idrottsliga verksamhet – i form av exempelvis prispengar – med skatterättslig verkan kan redovisas som intäkter i det helägda bolaget.

SRN gör följande bedömning: I rättspraxis har det inte ansetts finnas något hinder mot att – med verkan även i skatterättsligt hänseende – driva sådan verksamhet som i allt väsent­ligt bygger på personliga arbetsinsatser i aktiebolagsform (jämför t ex RÅ 1969 ref 19). En förutsättning för att inkomsten av verksamheten ska beskattas hos bolaget och inte direkt hos aktieägaren har dock varit att det av omständigheterna klart framgått att det är bolaget – och inte aktieägaren personligen – som har bedrivit verksamheten. Denna utveckling av praxis har lett till att fria yrken nära förbundna med utövarens person – exempelvis läkare, tand­läkare, revisorer samt utövare av litterär eller konstnärlig verksamhet som författare, skådespelare, musiker mfl – ansetts kunna bedrivas genom ett aktiebolag. Det torde också förhålla sig så att denna möjlighet i princip även står öppen för idrottsmän.

Vad ansökningen vill klarlägga är om den del av Lars golfverksamhet som gäller deltagande i tävlingar är så förknippad med hans person att den skatte­mässigt ska anses vara av sådan art att den inte hör till aktiebolaget utan ska hänföras till Lars som enskild person.

Lars ersättning för deltagande i tävlingar baseras helt eller delvis på pris­pengar, dvs ersättningen är avhängig hans individuella skicklighet. Detta är utmärkande för professionell idrottsverksamhet på en rad områden men kan även förekomma inom andra yrken. Enligt SRN:s mening innebär inte detta förhållande i sig ett skäl att underkänna bolagskonstruktionen. Att framgångar på tävlingsbanorna påverkar Lars ”namn” på ett sätt som han personligen skulle kunna utnyttja även i andra sammanhang än vad som omfattas av bolagets verksamhet förändrar inte denna bedömning.

SRN fann därför att Lars golfverksamhet i sin helhet ska hänföras till aktiebolaget. En förutsättning är dock att bolaget uppträder som part i ekonomiskt hänseende gentemot tävlingsarrangörer och andra uppdragsgivare. (Skatterättsnämndens förhandsbesked 2003-05-27)

Regeringsrätten undanröjde förhandsbeskedet eftersom man ansåg att ­omständigheterna som skulle läggas till grund för prövningen inte var klarlagda (förutsättningarna var inte tillfredställande angivna) i ansökan om förhandsbesked. Dock uttalade Regeringsrätten att det i princip inte finns något hinder mot att bedriva idrottsverksamhet i bolagsform. (Regeringsrättens beslut 2004-11-03, mål nr 3565-03)

 

Få de viktigaste nyheterna kostnadsfritt!

BL Nyhetsbrev kommer en gång i månaden och sammanfattar de viktigaste nyheterna inom skatte-, redovisnings-, juridik- och personalområdet. Anmäl dig och få kostnadsfritt de senaste nyheterna.

Lyssna och lär med vår podcast!

– få tips på hur du framgångsrikt driver företag!