Olika typer av ekonomiska föreningar
Det finns olika typer av ekonomiska föreningar:
- Konsumentkooperativ. Coop (dagligvaror) och OK (bensin och olja) är de största konsumentkooperativen i Sverige. Det finns också mindre konsumentföreningar av typ Matfront.
- Producentkooperativ. I lantbrukskooperationen deltar lantbrukarna som leverantörer till mejerier, slakterier, sågverk mm som är ekonomiskaföreningar. Hemslöjdsföreningar är också ofta producentkooperativ. Även åkeri- och taxiföreningar är producentkooperativ. Dessa har dock ofta ombildats till aktiebolag.
- Arbetskooperativ. Exempel på föreningar där medlemmarna deltar med egen arbetsinsats är kaféer, författarverkstäder, tidningar, tandläkarpraktiker, vårdcentraler, sjukhus, arkitektkontor och personalkooperativa dagis.
- Tjänstekooperativ. I föräldrakooperativa daghem och skolor utnyttjar medlemmarna föreningens tjänster.
- Kombinerade kooperativ. En hemslöjdsförening kan dels leverera material till slöjdare som är medlemmar (konsumentkooperativ), dels köpa färdiga alster av dem (producentkooperativ), dels hyra ut lokaler till dem (tjänstekooperativ) och dels låta dem arbeta i föreningen (arbetskooperativ).
- En annan typ av kooperativ är begravningsföreningar (Fonus), där fackföreningar är medlemmar.
En ekonomisk förenings kännetecken
En ekonomisk förening har följande kännetecken:
- Medlemmarna deltar aktivt i föreningen (förutom så kallade investerande medlemmar).
- Medlemskapet är öppet och frivilligt. Om man har begränsad kapacitet kan man dock begränsa antalet medlemmar.
- Föreningen främjar medlemmarnas ekonomiska intressen genom att exempelvis bidra till sänkta utgifter eller ökade inkomster för medlemmarna. Det är inte meningen att själva föreningen ska gå med vinst.
- Alla medlemmar har i princip en röst vardera oavsett antal insatser. För investerande medlemmar gäller dock röstbegränsning.
- Vinstutdelning ska göras i förhållande till den omfattning medlemmarna deltar i verksamheten.
- Alla medlemmar ska behandlas lika.
- Föreningen ska verka för att sprida kooperationens idéer.
Bara om föreningen uppfyller dessa krav, är den kooperativ. Endast då gäller de förmånliga skattereglerna beträffande överskottsutdelning.
En ekonomisk förening får inte användas för ren kapitalplacering.
Inför den nya lagen 2018 diskuterades om man skulle införa skilda regelverk för små och stora föreningar, men man valde att, på samma sätt som för aktiebolag, ha en och samma lag oavsett storlek.
Ekonomisk verksamhet
Föreningens verksamhet ska vara ekonomisk, vilket innebär att den ska vara kommersiellt, industriellt, finansiellt eller på något annat sätt affärsmässigt organiserad. Den ekonomiska verksamheten kan bedrivas i ett dotterföretag om stadgarna medger detta.
Skillnaden mellan ekonomisk förening och kooperativ
En ekonomisk förening är en förening som genom ekonomisk verksamhet tillvaratar medlemmarnas ekonomiska intressen. Den bygger ofta på producent- eller konsumentkooperativ grund.
Att bedriva en verksamhet enligt kooperativa principer betyder att medlemmarna är engagerade i den ekonomiska verksamhet som föreningen bedriver och att besluten fattas enligt principen en medlem – en röst. Det finns ekonomiska föreningar som inte är kooperativ och där medlemmarna har olika rösträtt, t ex vissa åkeriföreningar.
En ekonomisk förening påminner på många sätt om aktiebolaget. Båda är juridiska personer och skattesubjekt, båda betalar skatt med 20,6 % på vinsterna, båda har stämma och styrelse (ekonomiska
föreningar och större aktiebolag har även krav på revisorer gemensamt). Men det finns också skillnader. Ett aktiebolag måste ha ett eget kapital som är minst lika stort som det registrerade aktiekapitalet, dvs minst 25 000 kr. Det behövs inte i den ekonomiska föreningen.
Skillnader mellan ekonomisk förening och aktiebolag
En ekonomisk förening måste ha minst tre medlemmar, i aktiebolaget kan du vara ensam ägare. I en ekonomisk förening som inte räknas som större företag finns inget krav på att revisorerna ska vara godkända eller auktoriserade, utan det räcker med att de har tillräckliga kunskaper i ekonomiska frågor.
I ekonomiska föreningar finns det inget låneförbud som i aktiebolag. En ekonomisk förening är öppen och kan i princip inte vägra någon som uppfyller stadgarnas krav att bli medlem. I de flesta föreningar gäller principen en medlem – en röst. Nya medlemmar har lika mycket att säga till om som gamla medlemmar.
Ditt ansvar i en ekonomisk förening
Medlemmarna i en ekonomisk förening har inte något personligt ansvar för föreningens skulder. Skulle föreningen gå omkull förlorar medlemmarna bara sina medlemsinsatser.
Räkenskapsår
Ekonomiska föreningar får ha brutet räkenskapsår. Detta får börja och sluta valfri månad men ska omfatta 12 månader.
Alternativ till anställda
Ett alternativ till att starta t ex enskild firma eller aktiebolag och ha anställda, är att bilda en ekonomisk förening där medlemmarna är företagare med egna enskilda firmor. Taxicentraler är ett vanligt exempel på detta. Om föreningen går med vinst får medlemmarna en gottgörelse utan dubbelbeskattning. Föreningen kan också ge möjlighet för medlemmarna att tillsammans finansiera inköp av t ex maskiner.
Överskott i en ekonomisk förening
Det ekonomiska överskottet ska till största delen delas ut som gottgörelse till medlemmarna i form av återbäring eller efterlikvid.
Du kan läsa mer om ekonomiska föreningar i vår bok EKONOMISKA FÖRENINGAR »