Optioner – skatt och deklaration

Veckooptioner

Veckooptioner fungerar ungefär som vanliga optioner, men det finns ett par skillnader. Till att börja med så är dom, som namnet anger, tillgängliga för lösen varje fredag istället för endast den tredje fredagen i månaden. En annan skillnad är att veckooptionernas löptid inte får överstiga fem veckor. Inom aktieoptioner så förekommer veckooptioner endast på ett fåtal (mest omsatta) aktier på Stockholmsbörsen. För att identifiera att det är en vekooption i instrument­namnet så används bokstaven Y.

Indexoptioner

Indexoptioner fungerar i stort som aktieoptioner, men i stället för aktier som underliggande egendom används index.

Fördelar

Fördelen med att köpa eller utfärda en OMX-option (benämns OMXS på Stockholmsbörsen) är att man inte behöver skaffa sig en uppfattning om utvecklingen av en enskild aktie, utan det räcker med att man har en generell tro på upp- eller nedgång på börsen.

Kontant slutreglering eller kvittning

OMX-optioner kan inte gå till inlösen, eftersom det inte finns någon egentlig underliggande egendom. Därför görs istället en kontant slutreglering på slutdagen. Innehavaren av optionen krediteras då optionens värde. Stockholmsbörsen ser automatiskt till att samtliga utestående positioner avslutas.

OMX-optioner kan även överlåtas under löptiden, vilket också är det vanligaste sättet att avsluta en position (kvittning).

Svenska indexoptioner

I Sverige finns det två indexoptioner, som baseras på två olika index. Dessa är OMXS 30 och OMXSBGI. OMXS 30 visar värdet på de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. OMXSBGI inkluderar en grupp utvalda aktier som har störst börsvärde och högst omsättning, med representation från en majoritet av de så kallade supersektorerna. Indexet är menat att vara en indikator över hur Stockholmsbörsen rör sig i sin helhet. Därmed kan man förenklat sett spekulera i upp- och nedgång på börsen i sin helhet.

Följande villkor gäller för standardiserade OMXS30-optioner:

Identitet: OMX:s aktieindex, som grundar sig på utvecklingen av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.

Mängd: OMX-värdet x 100 kronor, eftersom indexet inte motsvarar något belopp i kronor har OMX fastlagt att indexet ska multipliceras med 100 för att få ett belopp i kronor. Om OMX-indexet är 500, blir kronvärdet 50 000.

Löptid: OMX-optioner har en löptid på högst 24 månader och slutdagen är tredje fredagen i slutmånaden. Nya serier noteras varje månad.

Lösenpris: Lösenpris är det index som anger det värde till vilket optionen relateras och som är grunden för kontant reglering på slutdagen, dvs det pris innehavaren har rätt att köpa eller sälja till.

Lösenindex: Lösenindex noteras i 10-punktersintervaller upp till index 1 000 och därefter i 20-punktintervaller, där en punkt motsvarar en heltalsförändring i OMX-indexet.

Veckooptioner

För veckooptioner på index så skiljer sig kontantavräkningen på slutdagen genom att den sker mot ett genomsnittsindex som beräknas mellan klockan 15–16 på slutdagen. Veckooptioner inom index finns idag endast på OMXS30-indexet.

Ränteoptioner

En ränteoption har som underliggande egendom en räntebärande tillgång, vilket innebär att innehavaren av en ränteoption har köpt en rättighet att på en förutbestämd dag köpa eller sälja obligationer, depositionsbevis eller liknande till en på förhand bestämd ränta, lösenräntan.

Lösenränta

Eftersom den underliggande egendomen utgörs av räntebärande värdepapper sker inlösen till en viss lösenränta, inte till ett visst lösenpris. Optionerna är av europeisk typ, dvs de kan inte utnyttjas under löptiden utan först på slutdagen. Det vanligaste är dock att man kvittar sig ur en position. Endast en mindre andel av kontrakten går till lösen.

Ränteoptioner som riskspridning

Ränteoptioner är som alla optionsinstrument ett risköverföringsinstrument. Den som förvaltar en portfölj av räntebärande obligationer eller liknande utsätter sig för risken att räntan stiger, vilket skulle innebära att obligationerna faller i värde.

Ränteoptionen erbjuder en möjlighet för förvaltaren att skydda sig mot en sådan ränteuppgång. Genom att köpa en option med rätt att till viss ränta sälja obligationsinnehavet, kommer värdet på hans option att stiga lika mycket som värdet på hans obligationer faller.

Ökar avkastningen

Man kan även öka avkastningen på ett obligationsinnehav genom att utfärda ränteoptioner. För en låntagare/emittent med ett framtida lånebehov som vill försäkra sig mot att räntan går upp finns även alternativet att köpa en rätt att framöver sälja obligationen till en viss ränta.

Liten handel

I Sverige är handeln med ränteoptioner ganska liten. Hos Stockholmsbörsen kan man handla med rättigheten att köpa eller sälja olika obligationer till en i förväg bestämd ränta. Stockholmsbörsen sköter även clearing av dessa optioner.

Den övervägande delen av handeln med ränteoptioner sker däremot genom icke standardiserade optioner. Dessa görs genom OTC-handel (over the counter) utanför börsen, vilket gör det svårt att veta hur stor omsättningen av ränteoptioner egentligen är. Uppskattningsvis är den genomsnittliga omsättningen per dag endast ett par miljoner kronor i och med det nuvarande ränteläget.

Valutaoptioner

Valutaoptioner är optioner med en växelkurs som underliggande egendom och ger innehavaren rätten att på en förutbestämd dag (lösendagen), köpa eller sälja en avtalad kvantitet av en viss valuta till ett i förväg bestämt pris (lösenkursen).

OTC-optioner

OTC-optioner ställs ut eller förvärvas av banker och är i allmänhet skräddarsydda för att möta en kunds särskilda behov i en viss affärstransaktion. Marknaden för OTC-optioner är mycket stor och möjligheten att ingå optionskontrakt gentemot USD (amerikanska dollarn) går att göra med de flesta officiella valutorna.
De icke standardiserade valutaoptionerna används främst av större företag där behovet av ett skydd mot företagens olika valutaexponeringar är stort. För t ex ett exportföretag är det av stor vikt att den intäkt de kalkylerat när de avger en offert, också motsvarar den slutliga intäkten. I en sådan situation kan företaget inte bortse från valutakursförändringar.

Skydd

Optionsmarknaden erbjuder möjligheter att, till en viss kostnad, skydda sig mot en negativ valutakursförändring, utan att företaget därmed frånsäger sig rätten att ta del av en eventuell positiv kursutveckling.

Standardiserade optioner

Den standardiserade valutaoptionshandeln är en relativt ny företeelse och handeln förekommer på ett flertal internationella börser där de största finns i Chicago, Philadelphia och London. Av dessa är börsen i Philadelphia den enda renodlade marknaden för standardiserade valutaoptioner. Handel bland privatpersoner förekommer i mycket begränsad omfattning.

Råvaruoptioner

Råvaruoptioner har en råvara som underliggande egendom och de handlas via svensk eller utländsk mäklare på någon av råvarubörserna i utlandet.

Specialiserade mäklare

All handel med råvaruoptioner sköts av specialiserade råvarumäklare. Mäklaren tar emot order som hamnar i en gemensam pool på någon utländsk marknadsplats. På marknadsplatsen paras köpare och säljare ihop anonymt och när en prisöverenskommelse sker så gör mäklarna ett avslut.

Optionens värde

När man handlar med optioner är det viktigt att förstå hur priset på en option beräknas. I detta avsnitt går vi igenom grunderna för prissättningen. Den som aktivt ska köpa och/eller sälja optioner bör fördjupa sig ytterligare inom detta område.

Premien

Priset på en option utgörs av kostnaden för premien. Premiens storlek är det enda villkor som är föremål för förhandling mellan parterna. Premien är alltså det pris som en köpare är villig att betala för att få den rättighet som optionen innebär. Samtidigt utgör premien det pris för vilket en utfärdare är villig att ta på sig den skyldighet som optionen innebär för honom.

Annorlunda uttryckt blir detta marknadspriset för optionen.

Realvärde och tidsvärde

Optionens marknadsvärde består av två delar, realvärdet och tidsvärdet. Plusoptioner har både realvärde och tidsvärde, medan minus- och parioptioner bara har ett tidsvärde.

• Plusoptioner (in the money) – för en köpoption innebär plusoptioner att optionen har ett lösenpris som är lägre än priset på den underliggande varan. För en säljoption innebär det att optionen har ett lösenpris som är högre än priset på den underliggande varan.
• Minusoptioner (out of the money) – en köpoption av detta slag har ett lösenpris som är högre än priset på den underliggande varan. För en säljoption innebär det att optionen har ett lösenpris som är lägre än priset på den underliggande varan.
• Parioptioner (on the money) – innebär att lösenpriset för optionen överensstämmer med priset på den underliggande varan.

Teoretiska modeller

Mycket stor möda har lagts ned, främst bland akademiker i USA, för att konstruera modeller för en teoretisk beräkning av optionspriser. Den mest kända modellen för värdering av optioner kallas Black & Scholes-modellen namnsatt efter de som lanserade modellen 1973. Upphovsmännen har även tilldelats Nobelpriset i ekonomisk vetenskap år 1997 års för utvecklingen av formeln. Den ursprungliga modellen är inriktad på att i första hand värdera aktieoptioner. 1976 lanserades även en formel för värdering av ränte- och indexoptioner (Black-76).

Faktorer som påverkar optionspriset

I huvudsak påverkas en aktieoptions marknadsvärde av följande faktorer:
börskursen på aktien

• optionens lösenpris
• återstående löptid för optionen
• kursrörligheten hos börskursen (volatiliteten)
• eventuell utdelning på aktien
• ränteläget (riskfria räntan)

Nedan beskrivs vilken påverkan ovanstående faktorer har på värdet av köp- respektive säljoptioner.

Börskursen på aktien och optionens lösenpris

Realvärdet definieras som skillnaden mellan marknadsvärdet på den underliggande aktien (börskursen) och lösenpriset. Ju högre värdet på aktien är i förhållande till lösenpriset, desto högre blir realvärdet och därmed påverkas också optionens värde.

För både köp- och säljoptioner gäller att realvärdet aldrig kan vara negativt. Skulle priset på den underliggande aktien understiga lösenpriset avseende en köpoption är realvärdet alltid noll. På motsvarande sätt blir realvärdet noll om priset på den underliggande aktien överstiger lösenpriset för en säljoption.

Återstående löptid (tidsvärdet)

Optionens marknadspris brukar överstiga realvärdet. Detta överskjutande värde kallas tidsvärde och är beroende av återstående löptid. Ju längre återstående löptid, desto högre tidsvärde. Sannolikheten att aktiekursen överstiger lösenpriset minskar alltså normalt under löptidens gång. Detta innebär att möjligheten för prisrörligheten att slå igenom blir mindre eftersom den återstående löptiden blir mindre.

Volatiliteten

Den kanske viktigaste faktorn att ta hänsyn till när man värderar och handlar med t ex aktieoptioner är aktiekursens volatilitet. En viktig skillnad i förhållande till andra faktorer är att volatiliteten vanligtvis inte kan observeras. Varje placerare måste normalt bilda sig en uppfattning om vad som är rimligt.

Volatiliteten beräknas som standardavvikelsen i kursförändringen på en aktie under en viss tidsperiod. Standardavvikelsen är en statistisk term från matematiken som kan översättas till sannolikheter med hjälp av olika beräkningsmetoder.

Om prisrörligheten är noll vet man på förhand optionsinvesteringens utfall, och optionens karaktär som investeringsinstrument blir då betydelselös. Om den underliggande aktien däremot har ett mycket instabilt pris så finns det stora vinstmöjligheter för innehavaren av optionen. Samtidigt är risken för förlust begränsad till det belopp som betalats för optionen (premien). Av detta följer att en option med hög volatilitet får ett högre pris än en option med låg volatilitet.

Det finns två sätt att mäta volatilitet. Det historiska tillvägagångssättet och genom den implicita volatiliteten. Genom den historiska volatiliteten kan man se den faktiska rörligheten i en aktie under en viss tidsperiod och formulera en uppfattning utifrån det. När man beräknar volatilitet på detta sätt bör man använda samma tidsperiod som löptiden i den option man tänker köpa eller sälja.

Optionens tidsvärde förändras beroende av förväntningarna om den framtida volatiliteten. I detta fall talar man om implicit volatilitet, som beräknas genom att man beräknar optionspriset ”baklänges” med hjälp av en teoretisk modell, t ex Black & Scholes, för att undersöka vilken förväntad prismöjlighet optionen har.

Den implicita volatiliteten är knuten till en viss option och måste särskiljas från den historiska. Om man jämför den implicita volatiliteten med den historiska kan man bilda sig en uppfattning om volatiliteten i aktien vid investeringstillfället.

Utdelning på aktien

I de fall den underliggande aktien ger avkastning i form av utdelning under optionens löptid, måste man ta hänsyn till detta. Utdelningen skulle ha tillfallit optionsinnehavaren om denne istället förvärvat aktien direkt, och därmed hade investeringskostnaden minskat.

Eftersom aktiens värde teoretiskt sett sjunker efter en utdelning (bolagets substans minskar) påverkar detta optionens värde. Optionens värde bygger på aktiens värde eller dess förväntade värde. En köpoption faller således i värde medan en säljoption stiger i värde vid utdelning. Optionens värde beräknas genom att utdelningen dras ifrån aktiens värde. Om utdelningen inte är känd görs en uppskattning av hur stor den kommer att bli. Eftersom utdelningen inte blir tillgänglig förrän vid en viss framtida tidpunkt, måste beloppet neddiskonteras till vad utdelningen är värd vid investeringstillfället (nuvärdesberäkning).

Räntepåverkande prissättning

Köp av en köpoption kan ses som ett alternativ till förvärv av den underliggande egendomen. Genom att köpa en köpoption uppskjuts största delen av investeringen till dess att optionen förfaller. Fram till denna tidpunkt är kapitalet disponibelt för optionsinnehavaren. Kapitalet kan då placeras på annat sätt och ge en avkastning i form av ränta, t ex i riskfria räntebärande värdepapper. Ju högre avkastning, desto större alternativintäkt får optionsinnehavaren.

Detta medför att priset på köpoptioner stiger när den riskfria räntan ökar. För säljoptioner är förhållandet det motsatta.

Optionens utfall

Innan man gör en optionsaffär måste man ha en uppfattning om hur kursen på den underliggande egendomen kommer att utvecklas, eftersom optionernas pris följer egendomens prisutveckling.
Optioner kan i grunden användas på fyra sätt: Man kan köpa eller utfärda en köpoption samt köpa eller utfärda en säljoption (de så kallade grundpositionerna).

I detta avsnitt ska vi dels gå igenom motiven för optionshandel, dels resultatet av olika optionsaffärer. Vi kommer för enkelhetens skull att hålla oss till aktie- och aktieindexoptioner. Teorierna är dock desamma oavsett den underliggande egendomen. I samtliga exempel nedan bortser vi från olika transaktionskostnader.

För att lättare kunna välja rätt option måste du börja med att fråga dig följande:

• Kommer kursen på den underliggande aktien att stiga eller falla?
• Hur mycket kommer aktiekursen att stiga eller falla?
• Hur lång tid kommer förändringen att ta?
• Hur stor vinst förväntar du dig och hur mycket är du beredd att förlora?

Vi kan redan här se att strategin för optionshandel tar med en faktor som är av mindre vikt vid aktiehandel, nämligen tid. Det är nämligen väldigt viktigt att den kursändring du räknar med sker inom en viss tidsram för att du skall kunna få den ökade avkastningen. En kurs upp- eller nedgång som kommer en dag för sent kan innebära stora förluster.

Warrants

En warrant är i princip en köpoption med lång löptid. Den under­liggande egendomen är aktier. Innehavaren har en oåterkallelig möjlighet att utnyttja sin warrant, vilket innebär att han köper den underliggande aktien. Utgivna warrants är av amerikansk typ, dvs innehavaren har rätt att begära lösen under hela den fastställda löptiden.

Det normala är att varje innehavd warrant ger innehavaren rätt att köpa en aktie, till ett på förhand fastställt lösenpris.

Olika underliggande värdepapper

Warrants kan utfärdas med index, enskilda aktier, råvaror, fonder och valutor mm som underliggande instrument. Det finns aktie­baserade warranter för de flesta stora bolagen på stockholmsbörsen.

Euroclear

Normalt fungerar Euroclear som clearingorganisation och utestående warrants registreras i VPC-systemet. En persons innehav framgår med andra ord av konto- eller depåkontoutdraget.

Skriftlig anmälan

Innehavaren måste anmäla sig skriftligen om han vill utnyttja sina warrants. Om en sådan anmälan inte görs i enlighet med fastställt förfarande och under gällande löptid, förfaller warranten och blir därmed ogiltig.

Beskattas som långa optioner

Skattemässigt torde inte warrants medföra några särskilda problem. Innehavaren beskattas enligt de regler som gäller för innehavare av optioner med löptid längre än ett år. Dessa regler presenteras i följande avsnitt.

Beskattning

Detta avsnitt behandlar främst innehav på konton eller depå som beskattas enligt vinstbeskattningsreglerna. Investeringssparkonto och kapitalförsäkringar som schablonbeskattas kommer alltså inte främst att behandlas här. Endast de derivatspecifika reglerna som direkt rör investeringssparkonton (ISK) och kapitalförsäkringar behandlas i slutet av detta avsnitt. För mer om schablonbeskattning se artikeln Investeringssparkonto och kapitalförsäkring.

Inkomstbeskattning

Beskattningen av optioner är olika för innehavare och utfärdare. När det gäller tidpunkten för beskattningen skiljer den sig mellan optioner med löptid kortare respektive längre än ett år.

Nedan följer en genomgång av de regler som gäller för beskattning av optioner för utfärdaren respektive innehavaren. När det gäller kapitalförluster behandlas här endast aktieoptioner. I artikeln #Kapitalförluster på aktier och värdepapper finns en genomgång av de regler som gäller för kapitalförluster på övriga typer av optioner.

Genomsnittsmetoden

För innehavaren gäller att omkostnadsbeloppet ska beräknas enligt genomsnittsmetoden. Detta innebär att varje slag och sort ska särskiljas och beräknas var för sig. Så ska t ex köp och säljoptioner skiljas från varandra, men en köpoption i Volvo med förfall i mars ska också skiljas från en köpoption med förfall i maj.
Utfärdaren av optioner ska å andra sidan inte göra någon genomsnittsberäkning av erhållna premier. Detta eftersom genomsnittsmetoden endast är tillämplig på omkostnadsbeloppet, och premien anses vara en ersättning på optionen. Om du hade utfärdat flera optioner av samma slag och sort, och sedan återköper en del av dessa, får du välja vilka premier du ska ta upp till beskattning.

Utfärdaren

Utfärdaren – optioner med löptid på högst ett år

Utfärdaren av en option genom ett VP-konto eller liknande beskattas i samband med slutregleringen för skillnaden mellan den premie han fått och de kostnader han haft för slutregleringen (kvittning respektive lösen). Någon beskattning blir det alltså inte vid utfärdandet av en standardiserad option.

Om du återköper optionen beskattas du för nettot av affären, dvs skillnaden mellan återköpskostnaden och den premie du fick vid utfärdandet av optionen. Om optionen går till förfall jämställs detta med en avyttring och du beskattas för den premie du fick (alltid kapitalvinst).

I de fall du som utfärdare måste sälja dina aktier (lösen – köpoption) ska försäljningen av aktierna kapitalvinstbeskattas. Den premie du fått ska då läggas till försäljningsintäkten för aktierna. En kapitalförlust på försäljningen behandlas som en vanlig kapitalförlust på marknadsnoterade aktier, och lösendagen är då lika med avyttringstidpunkten.

Om du som utfärdare måste köpa aktier (lösen – säljoption), innebär det att du måste köpa aktierna till ett pris (lösenpriset) som är högre än marknadsvärdet. Hanteringen av den premie du fick vid utfärdandet varierar beroende på om de anskaffade aktierna säljs under samma beskattningsår, eller om de säljs senare. Om aktierna säljs under samma beskattningsår minskar du anskaffningskostnaden för aktierna med den premie du fått. Om du inte säljer aktierna under samma beskattningsår, beskattas den premie du fått som en kapitalvinst och avyttringstidpunkten är lika med lösendagen.

Oklar beskattning

När det gäller beskattningen av utfärdade optioner med löptid kortare än ett år, finns några situationer som är oklara vad gäller den skattemässiga hanteringen av den erhållna premien.

Antag att du utfärdat en säljoption som går till lösen, dvs du måste köpa den underliggande aktien. Av 44 kap 31 och 32 §§ IL framgår att den premie du fått ska dras av från anskaffningsvärdet på de köpta aktierna om aktierna säljs under samma beskattningsår som du erhållit premien. Detta torde inte medföra några större problem i de fall du säljer hela innehavet och inte ägt några aktier av samma slag före optionslösen.
Om du däremot redan hade ett innehav av aktien, eller köper fler aktier efter optionslösen och sedan säljer en del av innehavet, så uppkommer vissa problem. Ett exempel får illustrera det hela:

Om du inte säljer några aktier under 2022 ska den erhållna premien beskattas vid 2023 års taxering. Om du väljer att sälja samtliga 3 000 aktier under 2022 ska den erhållna premien minska anskaffningskostnaden för aktierna. Det torde inte ha någon betydelse om beloppet dras av vid kapitalvinstberäkningen eller vid beräkningen av genomsnittligt anskaffningsvärde.

I det fall du väljer att sälja en del av innehavet så uppkommer frågan om hur de genom optionen köpta aktierna ska anses sålda. Vilka aktier har du sålt? Något svar på frågan går inte att finna vare sig i det aktuella lagrummet eller i förarbetena till lagen. Oss veterligen har frågan inte heller prövats rättsligt.

Enligt vår tolkning av lagen bör du ha möjlighet att välja vilka aktier som du sålt. När det gäller beräkningen av genomsnittligt anskaffningsvärde anser vi att hela premien på 10 000 kr ska dras av före beräkningen. Effekten blir att beskattningen av premien sprids ut på alla kommande försäljningar av aktierna i Ericsson.

Utfärdaren – optioner med löptid längre än ett år

Är optionens löptid längre än ett år gäller samma regler för att beräkna vinst respektive förlust som för optioner med en löptid på högst ett år. Dock skiljer sig beskattningstidpunkten på så sätt att premien ska beskattas redan när utfärdaren får den, om löptiden överstiger ett år. I annat fall sker beskattningen först i samband med slutregleringen av optionsavtalet.

Denna skillnad innebär att det finns en risk i de långa optionerna för dig som utfärdare, att en förlust på optionsavtalet inte kan kvittas mot den premie du fått. Detta eftersom premien och förlusten kan hamna på olika beskattningsår (premien år 1 och förlusten år 2).

Skatteverket säger i sina skrivelser att begreppet löptid ska tolkas som den maximala löptid som den aktuella optionen kan ha, räknat från det faktiska utfärdandet till slutdagen.

Innehavaren

Om du som innehavare av en option kvittar (återförsäljer) dig ur positionen ska en kapitalvinstberäkning göras. Skillnaden mellan vad du fick vid återförsäljningen och den premie du betalade vid förvärvet, utgör kapitalvinst alternativt kapitalförlust.

Om du inte utnyttjar optionen och låter den gå till förfall jämställs detta med en avyttring, därmed uppstår en kapitalförlust eftersom försäljningsintäkten alltid blir 0 kronor.

Löser du en option, dvs utnyttjar din köpta rättighet, ingår den premie du betalat för optionen i kapitalvinstberäkningen. Vid lösen av en köpoption utnyttjar du rätten att köpa de underliggande aktierna, och kostnaden för optionen läggs till anskaffningskostnaden för aktierna. Om du utnyttjar en säljoption och säljer de underliggande aktierna ska försäljningen kapitalvinstbeskattas, och kostnaden för optionen får då dras av som en försäljningsomkostnad.

Kapitalförluster

Kapitalförluster på marknadsnoterade aktie- och aktieindexoptioner får kvittas fullt ut mot kapitalvinster på marknadsnoterade aktier och aktieliknande värdepapper (aktieindexobligationer, konvertibler osv) samt onoterade aktier.

Även förluster i samband med lösentransaktioner får kvittas fullt ut mot kapitalvinster på marknadsnoterade aktier och aktieliknande värdepapper, om de lösta aktierna är marknadsnoterade.

Om optionen inte är marknadsnoterad blir en kapitalförlust avdragsgill endast till 70%.

För både innehavare och utfärdare framgår beskattningskonsekvenserna av nedanstående tabell.

Beskattning vid schablonbeskattade innehav

Generellt finns det inga begränsningar mot att förvara derivat­instrument som optioner, terminer mm på ett investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring. I och med att beskattningen är en schablonbeskattning så skiljer sig beskattningsreglerna däremot något.

Värdering av derivatinstrument med negativt värde

En utfärdad option, termin mm kan ha ett negativt värde. I och med att schablonbeskattningen på investeringssparkonton (ISK) och kapitalförsäkringar baseras på värdet på tillgångarna uppkommer här ett problem.

Frågan handlar om marknadsvärdet kan vara lägre än noll kronor, alltså om det negativa värdet för derivatainstrumentet kan tillgodoräknas vid beräkning av kapitalunderlaget.

Skatteverket har gjort ett uttalande om detta, där de kommit till slutsatsen att negativa värden inte kan beaktas. Negativa försäljningsintäkter och omkostnadsbelopp kan alltså exempelvis inte räknas till godo vid kapitalvinstberäkningen.

En del aktörer har till följd av detta valt att inte möjliggöra handel med derivat med negativa värden. Trots att det inte bedöms olagligt kan man alltså på sina håll nekas möjligheten.

Värdering av derivatinstrument med positivt värde

Tillgångar med ett positivt marknadsvärde tas med i beräkningen av kapitalunderlaget på vanligt sätt. Detta innebär att det ligger till grund för schablonskatten baserat på marknadsvärdet precis som t ex aktier.

Lösen och förtida inlösen av utfärdad köpoption

På ett ISK eller i en kapitalförsäkring är det vanligtvis inte tillåtet att blanka aktier (Nordea experimenterar dock med bland annat en lösning som heter ”Blanka”). Detta innebär att om det underliggande värdepappret inte ägs på kontot och tillgångar saknas så tas ett värdepapperslån för att täcka den korta positionen.

Säljoptioner

I och med schablonbeskattningens upplägg så är det väldigt svårt att motivera handel av säljoptioner i ISK och kapitalförsäkringar. Därmed är handel av säljoptioner genom dessa närmast obefintlig.