Sjukpenning för företagare

Reglerna för sjukpenning skiljer sig åt för enskilda näringsidkare/handelsbolagsdelägare och aktiebolagsdelägare. Här läser du om fördelarna och nackdelarna med respektive företagsform i sjukpenninghänseende.

Aktiebolag

När du är anställd av dig själv i ett aktiebolag ska företaget betala sjuklön till dig om du blir sjuk. Samma regler gäller för dig som för alla andra anställda. Sjuklöneperioden är de första 14 dagarna i sjukperioden, dock är första dagen karensdag och då ska ingen sjuklön betalas. Reglerna innebär att du som har aktiebolag inte får någon ersättning från Försäkringskassan förrän efter 14 dagar, ­vilket är en nackdel jämfört med enskild firma där näringsidkaren har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan från dag 8 (om 7 karensdagar valts).

Om du har aktiebolag eller är med i en ekonomisk förening får du från och med dag 15 sjukpenning från Försäkringskassan efter hur stor lön du anmält att du beräknar att ta ut ur företaget.

Visar det sig sedan att du inte har tagit ut så stor lön (eller kanske ingen lön alls) kan Försäkringskassan göra en ändring, även retro­aktivt. Är inkomsterna oregelbundna bör den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas utifrån ett genomsnitt av tidigare inkomster från anställningen.

De speciella reglerna vid uppbyggnadsskede gäller inte dig som ­startar ett aktiebolag. Ur just den här aspekten är det alltså ­bättre att ha enskild firma eller handelsbolag.
Enskild firma och ­handelsbolag

Om du bedriver aktiv näringsverksamhet och din verksamhet går med vinst, får du sjukpenning när du är sjuk och föräldrapenning när du är hemma med sjukt barn eller tar ut barnledighet.

Sjukförsäkringsavgiften ingår i egenavgifterna och beräknas på den vinst du har haft i din aktiva näringsverksamhet.

Sjukpenningen är 77,6% av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) upp till 7,5 prisbasbelopp (321 000 kr 2011). I Försäkrings­kassans information skriver man att sjukpenningen är 80%. Men då har man istället multiplicerat den sjukpenninggrundande inkomsten med 0,97, vilket innebär att ersättningsnivån i praktiken sänks till 77,6% (0,97 x 80%).

Sjukpenningen för egenföretagare grundas på den beräknade inkomsten. Det är inte alls tillfredsställande och beror på att man har utgått från det ­system för sjukpenning som gäller för anställ­da. För anställda är det nämligen lätt att fastställa den beräknade inkom­sten för de närmaste tolv månaderna framåt. Det är bara att utgå från månads­lönen.

Så lätt är det inte om du har enskild firma eller handelsbolag. Det kan vara helt omöjligt att räkna ut nettointäkten i förväg. I bästa fall blir det en bra gissning. Om du ­påstår att du kommer att tjäna mycket (nettointäkt efter avdrag för beräknade egenavgifter) under den närmaste tolv­månaders­perioden får du räkna med en viss misstänksamhet från Försäkringskassans sida, särskilt om du enligt deras papper hade en ­väldigt låg inkomst föregående år. Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten har dock från 1 juli 2010 ändrats för att bli mer förutsägbar, mer om detta längre fram.

Karensdagar

Vilka egenavgifter du ska betala beror på hur många karensdagar du anmält till Försäkringskassan. Från 1 juli 2010 gäller att du har minst 7 karensdagar (dvs att du får sjukpenning från Försäkringskassan tidigast från sjukdag 8) men du kan också välja 14, 30, 60 eller 90 karensdagar.

Även ålderspensionärer

Trots att du som ålderspensionär inte betalar någon sjukförsäkringsavgift får du stå sjukpenningplacerad under förutsättning att du har netto­inkomst av aktiv näringsverksamhet. Med ålderspensionär räknas i det här sammanhanget en person som fyllt 65 år vid årets ­början eller som har tagit ut full ålderspension under hela inkomståret.

Om du fyllt 65 år och därefter fått sjukpenning i 180 dagar kan ­Försäkringskassan besluta att du inte längre ska ha rätt till sjukpenning. För dig som fyllt 70 år börjar en nedräkning av sjukpenningdagarna. Då ersättning betalats ut för 180 dagar, från och med den månad du fyllde 70 år, upphör rätten till sjukpenning.

En 61–65-åring som tar ut full ålderspension har inte någon begränsning i sjukdagarna, trots att han eller hon inte betalar någon sjukförsäkringsavgift.

Uppbyggnadstiden

Underskott

När du startar din verksamhet får du kanske ett underskott eller bara ett litet överskott under de första åren. Under uppbyggnads­tiden kan Försäkringskassan i vissa fall bortse från din deklarerade inkomst och istället placera dig i en högre inkomstnivå. Hur den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska beräknas under uppbyggnadstiden finns inte reglerat. Observera att ett företag kan befinna sig i ett uppbyggnadsskede även om det inte är nystartat, t ex om företagets verksamhet förändras väsentligt eller om en större investering görs.

Jämförelseinkomsten

Enligt den vägledning som Försäkringskassan har för beräkning av SGI mm bör SGI under uppbyggnadsskedet fastställas till jäm­förelse­inkomsten (se nedan).

Om det är sannolikt att nettointäkten även efter uppbyggnadsskedet kommer att vara lägre än jämförelseinkomsten bör den sjukpenning­grundande inkomsten dock fastställas till den beräknade netto­intäkten efter uppbyggnadsskedet, se mer om detta längre fram.

Med jämförelseinkomst menas en skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.

Gustaf är sjukgymnast och har sedan flera år en enskild firma. Han arbetar heltid. Han insjuknar i influensa och vänder sig till Försäkrings­kassan. Han uppger att han beräknar ha en skattemässig nettointäkt på 300 000 kr ­under det kommande året.

Vi antar i exemplet att en anställd sjukgymnast med samma erfarenhet som Gustaf skulle tjäna 280 000 kr och att Försäkringskassan fastställer jämförelseinkomsten till 280 000 kr.

I ett sådant fall kan alltså Försäkringskassan fastställa Gustafs SGI till 280 000 kr trots att hans beräknade nettointäkt är högre.

Vad som är ett liknande arbete finns inte reglerat i lag. Vid bedömningen om vad som kan anses liknande tittar man normalt på arbetets art och företagarens egen insats.

Försäkringskassan måste alltså ta ställning till vilket arbete som kan anses vara liknande och vad en anställd skulle tjäna i ett sådant arbete. När Försäkringskassan fastställer vilken inkomstnivå som är jämförbar för ett visst arbete kan de exempelvis inhämta information från arbetsmarknadens parter, t ex från aktuellt fackförbund. ­Eftersom inkomstnivån för många arbeten varierar kraftigt tar ­Försäkringskassan normalt hänsyn till flera faktorer när de fastställer jämförelseinkomsten såsom arbetslivserfarenhet, utbildningsnivå och kompetens inom yrket, företagets storlek och antalet anställda.

I ett fall som avgjordes av Försäkringsdomstolen hade företagaren, som gav ut annonsblad, under flera år haft en hög nettointäkt. Försäkrings­kassan ­ville jämföra företagaren med en annonskonsulent. Enligt Försäkringsdomstolen skulle dock företagarens arbetsuppgifter jämställas med arbetsuppgifterna hos en person i företagsledande ställning i ett mindre tjänsteproducerande företag. Det senare ledde alltså till en högre jämförelse­inkomst.
Försäkringsöverdomstolen dom 628-1989 (numera är Regeringsrätten ­högsta instans)

Försäkringskassan tar även hänsyn till i vilken utsträckning du arbetar i ditt företag. Det innebär att om du kan visa att du stadigvarande arbetar ca 1,5 årsarbetstid i din enskilda firma kan din SGI fastställas till 1,5 jämförelselöner och arbetar du halvtid kan SGI fastställas till halva jämförelseinkomsten. SGI kan dock aldrig överstiga taket i sjukförsäkringen, dvs den kan som högst vara 7,5 prisbasbelopp (321 000 kr 2011).

Du kan även få tillgodoräkna dig övrigt arbete med administration, reparation, jourarbete mm. I några domar från Försäkringsöver­domstolen (numera är Regeringsrätten högsta instans) har man för administrativt arbete tillåtit ett tillägg på ca 10% av den beräknade jämförelseinkomsten. Detta förutsätter dock att den beräknade netto­intäkten ger utrymme för detta.

Beräknad nettointäkt

Om det är sannolikt att nettointäkten även efter uppbyggnadsskedet kommer att vara lägre än jämförelseinkomsten bör den sjukpenning­grundande inkomsten fastställas till den beräknade netto­intäkten efter uppbyggnadsskedet.

Vid bedömningen av den beräknade nettointäkten efter uppbygg­nadstiden kan Försäkringskassan använda bland annat följande underlag:

  • Arbetsförmedlingens underlag för starta eget-bidrag.
  • Dina kalkyler för banklån.
  • Din eller din redovisningskonsults kalkyl över den beräknade netto­intäkten efter uppbyggnadsskedet.
  • Försäkringskassans kännedom om vad en liknande företagare har för inkomst.
  • Dina tidigare erfarenheter, t ex utbildning och erfarenhet av tidigare liknande verksamheter.
24 månader

Från 1 juli 2010 gäller att den som startar företag ska omfattas av ett generellt uppbyggnadsskede i 24 månader.

Efter prövning ska en längre uppbyggnadstid kunna beviljas. Hur lång tid företaget i detta fall kan anses vara under uppbyggnad beror på omständigheterna i varje enskilt fall. Försäkringskassan tar bland annat hänsyn till hur stora investeringar du gjort i verksamheten, typen av verksamhet och hur stor omsättning företaget har. Observera att Försäkringskassan inte i förväg får fastställa hur långt ett uppbyggnadsskede ska antas vara. Men de är skyldiga att vid varje ersättningsärende ta ställning till om uppbyggnadsskedet fortfarande ska anses påverka din SGI. Detta innebär alltså att den tänkta tidsrymden för uppbyggnadsskedet kan förändras under resans gång.

 

Få de viktigaste nyheterna!

BL Nyhetsbrev kommer en gång i månaden och sammanfattar de viktigaste nyheterna inom skatte-, redovisnings-, juridik- och personalområdet. Anmäl dig och få kostnadsfritt de senaste nyheterna.

Lyssna och lär med vår podcast!

– få tips på hur du framgångsrikt driver företag!